Försmak om förskolan i Värmdö efter valet

Utan att bli alldeles långrandig tänkte jag ge dig mina tankar om hur jag vill att utbildningssidan i Värmdö ska se ut och fungera efter valet - och då inte bara de kommande fyra åren.

Kaxigt tidsperspektiv? Nej, snarare en förhoppning om att utbildningspolitiken i Värmdö kan lära av det arbete som exempelvis Haninge har gjort med skolan. Där har grunden varit ett långsiktigt tänk som alla partier har valt att skriva under på. Tanken är att man inom den politiska organisationen, såväl som förvaltningen och skolorna hela tiden ska veta vad som gäller och att det kommer att fortsätta vara samma inriktning som gäller i överskådlig framtid.
Detta skulle kunna skapa en trygghet som Värmdös skolvärld behöver. Vi socialdemokrater i Värmdö hoppas få äran att sjösätta ett sådant arbete här i kommunen.

Innehållet då? Ja, för lugnet blir såklart bara värt något om vald linje leder till en bättre skola. Vi tycker att ett förverkligande av vårt program för skolan i Värmdö skapar förutsättningar för ett sådant lugn.

Med egna barn i förskolan har jag självklart extra många funderingar om vad som är bra och mindre bra på den fronten i Värmdö. Den första punkten på min egen förbättringslista blir gruppstorleken. Från att ha haft relativt små grupper (jämfört med riket) 2006 ligger siffrorna nu (2009) klart på fel sida snittet. Det i kombination med Värmdös svårigheter att attrahera utbildad personal skapar givetvis en försvårande grund för den utvecklande verksamhet som vi vill ska prägla barnens dagar.

Förskolan har väldigt stor inverkan på barnen som går där. För väldigt många är det här som man lär sig umgås med andra som befinner sig på samma nivå som en själv. Här formas och testas våra sociala färdigheter och det är här vi lär oss att fungera i oss själva tillsammans med andra - en färdighet som är central genom hela skoltiden. Det är här vi kan ge våra barn en första hjälp till en bättre skolgång. Därför gäller det för Värmdös förskolor att bland annat genom mindre barngrupper skapa dessa förutsättningar.

Fortsättningen är överlappningen mellan lek och lärande där det finns många saker att ta fasta på och lärandeverksamhet sker såklart överallt. Dock vill jag ta fasta på en punkt som jag personligen tror kan spela stor roll för våra barns framtid.
Studier visar nämligen att det är oerhört avgörande för ett barns framtid när hon eller han lär sig läsa. Om det sker i (eller före) första klass ökar chanserna till goda resultat - inte bara i svenska utan i alla ämnen. Lyckas barnet däremot inte att "knäcka läskoden" i ettan försvåras skolgången även i andra ämnen eftersom de förutsätter att man kan läsa. Därför måste det redan i förskolan finnas ett tydligt arbete med målsättningen att förbereda barnen för läsande.

Det var starten.
Med två veckor kvar till valet hoppas jag få återkomma med fler försmaker om ett bättre Värmdö inom kort.

Kort om valet - det närmar sig.

Den första september går det att börja rösta i de tre valen (kommun, landsting och riksdag). Söndagen den 19 september avslutas valet och rösterna räknas. Har du inte röstat i förtid är det då du med fördel iklär dig söndagskostymen och med rak rygg beger dig till din vallokal (kostym och hållning är givetvis frivilligt, men nog är det värt att fira och ära våra demokratiska rättigheter).

På valmyndighetens hemsida får du veta mer om valet och var och när du kan rösta.

På Socialdemokraternas Värmdö-sida kan du bekanta dig mer med oss som kandiderar i Värmdövalet (kommunfullmäktige). Är du fortfarande osäker går det alldeles utmärkt att kryssa kandidat nummer nio...

Såklart kommer jag inom kort även här utveckla mina tankar kring de tre hjärtefrågor jag har gällande Värmdö - skola, trafik och Gustavsberg. Håll utkik!

The way it is

Korta och konkreta exempel från Värmdö gällande snacket om alliansens "Välfärdens kärna" och vad som saknas för att få med lite smak också.

VÄRMDÖ-ALLIANSEN lovade inför mandatperioden att tillföra ytterligare 40 miljoner kronor till skolan. Facit blir minus 50 miljoner. Drygt. En differens på 90 miljoner som direkt drabbar välfärden först och främst i form av lärare och elever och i förlängningen även andra sektorer i kommunen.

DET AV STATEN utbetalade extra statsbidrag på 28,5 miljoner som tilldelades Värmdö (och alla andra kommuner) för att "säkra välfärden" lades i vårt fall i resultatet istället för i verksamheten. Detta med lite olika motiveringar. En var att "det kan komma ännu sämre tider - och vad gör vi om folk blir av med jobben då?". Samtidigt fortsätter man att göra sig av med lärare trots att vi redan sjunkit ner i den absoluta botten gällande lärartäthet (jämfört med övriga kommuner i länet).

Den 19:e september ges du tre möjligheter att medverka till en förbättring av Välfärden i Värmdö kommun, Stockholms landsting och Sveriges riksdag.
Rösta rätt - rösta rött!

47 dagar kvar

Nu rusar tiden. Det är bara 47 dagar kvar till valet och hög tid att hugga i ordentligt. Jag har legat oförsvarligt lågt här, men nu ska jag försöka jobba brett på alla fronter.

Vi har inte riktigt tid att vänta.

Extra KF och en extra chans?

Den moderatledda alliansen i Värmdö har helt och fullt misslyckats i sitt arbete med skolpolitiken. Satsningar har blivit besparingar och lärartätheten sjunker lika snabbt som alla involverades förtroende för rådande organisation.

Det är rimligt att anta att (m)ajoriteten på kvällens extra Kommunfullmäktige (som bara ska handla om skolfrågor) kommer att be väljarna om en andra chans (och fyra år till) - något som man inte tycks vara intresserad av att ge de som verkligen är i behov av det nämligen Värmdös barn och ungdomar som i detta nu får lida av ointresse, oförmåga eller en kombination av båda.

Kom och lyssna på debatten med start klockan 18:00 i Ösbyskolan och få ännu mer klarhet i varför det är dags att byta ut Värmdös regering.

Extra KF om skolan

Jag glömde en viktig punkt i mitt tidigare inlägg. Här kommer den.

Den 2:a juni träffas kommunfullmäktige för ett extrainsatt möte med syfte att diskutera skolfrågor. Mötet sker efter att Värmdös socialdemokrater begärt detta.

Platsen är Ösbyskolan och tiden är (tror jag) 18:00.

Alla som är intresserade av Värmdös skolor hälsas välkomna.

Asvarsfull abdikering?

Det var möte i utbildningsnämnden igår. Det var välbesökt av föräldrar, lärare och rektorer. Det var (m)ajoritetens lätt förfinade version av utbildningschefens uppmärksammade tjänsteskrivelse som var anledningen till det stora intresset.

Vi föreslog att nämnden pausar cirkusen i skoldiskussionen och istället sätter oss ner tillsammans för att (i något som skulle kunna likna Haningemodellen) finna en gemensam linje att arbeta vidare ifrån. Vi tror att det skulle gagna verksamheten.
Vi föreslog att vi genom kommunfullmäktige verkar för att 10 av de 28,5 miljoner som Värmdö fått för att klara välfärden (och som (m)ajoriteten vill spara!?) läggs in i verksamheten för att tillse att våra skolor ges möjlighet att arbeta i drägliga förhållanden.

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet sa NEJ. De sa också NEJ till att få större kännedom om kunskapsinhämtningen i våra skolor. De sa också NEJ till förslag om att utbildningsnämnden ska få redovisat förlag på åtgärder för att förbättra lärartätheten i kommunens skolor. Vi har idag sämst lärartäthet i länet och är inte på väg uppåt i rankingen.

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet drev istället igenom ett beslut som innebär att externa konsulter ska utreda Värmdös skolor. Igen. En gång till. För några miljoner.

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet drev istället igenom ett beslut som innebär att utbildningsnämnden framöver inte ska ansvara för Värmdös skolpolitik.

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet svarade inte på frågan om vad som nu återstår för utbildningsnämnden att syssla med när kommunstyrelsen fått utbildningsnämndens ansvarsområde på sitt bord.

En moderat ledamot menade att beslutet att lämna över utbildningsnämndens ansvarsområde till kommunstyrelsen är ett bra exempel på ansvarstagande.

Jag hävdar att beslutet är att abdikera efter en hel mandatperiod full av misslyckanden och bristande förståelse för Värmdös barn och ungdomars väl.

Ett löfte om 40 extra miljoner har mynnat ut i ett minus på 53 miljoner. Det är en skillnad på 93 miljoner.

Att man efter att ha lagt 93 miljoner kronor mindre än utlovat tycker sig identifiera ett problem i Värmdös skolsystem och efter tre och ett halvt år menar att det nog (igen) är bra att göra en extern utredning menar man vara ett bevis för en aktiv skolpolitik.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt och beklämmande. Att skära i verksamhet kostar. Nu och framåt. Att inte lägga krut i verksamheten utan istället tillsätta nya utredningar är som att gå till doktorn, bli undersökt och få ett recept att hämta ut. Men istället för att gå till apoteket lägger man pengarna på ett nytt läkarbesök hos en annan läkare. Och en till. Och ännu en. Och ytterligare ett par stycken. Kanske i förhoppning att få en annan diagnos, men förmodligen blir det densamma. Det är inte direkt streetsmart - men det är (m)ajoritetspolitik i Värmdös utbildningsnämnd.

Värmdövalet är fyra månader bort. Kom ihåg det.

Läs också Björns tankar om gårdagens möte.

IG, sa Bull

Mycket riktigt och helt korrekt konstaterar (m)ajoriteten att utbildningsnämnden har alldeles för trubbiga verktyg för att på ett bra sätt mäta kvaliteten i Värmdös skolor och förskolor. Det är givetvis ett förbättringsområde som kräver insatser. Hela nämnden har länge varit enig i den diskussionen.

Men hur riktigt och sant det än är svarar det inte på den viktigaste frågan när utfallet av nämndens verksamhetsmål för 2009 nu presenteras. Att några målpunkter inte anses mätbara är givetvis beklämmande och kanske också talande för (m)ajoritetens sätt att hantera målarbetet. Jag har ältat och ältat den här frågan tidigare.

Huvudfrågan borde handla om att bara 8 av 29 uppsatta mål nås. Det är 28 % och IG så det visslar om det. Det finns ingen anledning att skriva någon omtenta – hela kursen måste läsas om för att det ens ska bli tal om G. Än värre blir betyget när (m)ajoriteten inte förmår att visa upp några som helst förslag på åtgärder för att få skutan på rätt köl.

Det kommer att ta tid och mycket arbete att få ordning på nämndens uppföljningsarbete, men att bilden idag är ofullständig är inte något skäl att förbise de resultat som faktiskt presenteras.

Rösta (S) i valet i höst. För att Värmdö förtjänar bättre.

IG

Det är aldrig roligt att behöva redovisa ett resultat som inte uppfyller förväntningar, krav eller uppsatta mål. Jag vet. Jag hade själv en period i gymnasiet där mina betyg inte låg på förväntad nivå för vare sig mig själv, mina föräldrar eller mina lärare. Jag våndades och det tog längre tid än vanligt att ta mig hem från skolavslutningen.

Det kändes inte skönt – men kanske nödvändigt – att sticka huvudet i sanden ett par timmar extra på café med halvdåligt kaffe som fick magontet att förstärkas ytterligare innan jag tillslut bet i det sura äpplet och gick hem. Hem för att låta min egen besvikelse möta andras.

Det var en arbetsam kväll (som såklart inte på något sätt mildrades av ett par timmars strutsbeteende) och ett halvjobbigt jullov som i resulterade i att jag lämnade min klass och kontinenten för ett ordentligt omtag med bättre fokus på skolarbetet. Det lyckades och jag känner sedan dess en stor tacksamhet till – framförallt – mina föräldrar som gav mig en så bra andra chans.

De flesta ges inte motsvarande möjlighet. De allra flesta måste lyckas på första försöket. Därför är det såklart oerhört viktigt att vi som politiker och förvaltning erbjuder skolledningar, lärare och elever rätt verktyg för att prestera förväntat resultat. Direkt. Framför allt måste berörda kunna räkna med att de resultat man redovisar är korrekta.

Att på gymnasiet plötsligt inse att kunskaperna man inhämtat i grundskolan inte motsvarar de betyg man har fått innebär inte bara att man måste kämpa lite till för att komma ifatt. Det kan också fungera som snubbeltråd för den skoltrötte som ändå valt att försöka lite till.

I Värmdö har vi haft problem med betygen i kärnämnena engelska, matematik och svenska en längre tid. Den senaste betygsutredningen visar att utvecklingen fortsätter att gå åt fel håll. Det är på alla sätt allvarligt. Det som får mig att bli extra bekymrad är att förvaltningen har försökt att mörka den senaste utredningen. Även för oss politiker som sitter i ansvarig nämnd. Jag frågar mig varför.

Att anta strutsbeteendet och stoppa huvudet i sanden vittnar om en medvetenhet om det egna misslyckandet. Ungefär där upphör dock alla positiva beskrivningar av försök att mörka. Det är eventuellt en kortsiktig lättnad som medför ett högt pris i form extra irritation.

Som tur är har vi politiker som Annika Andersson Ribbing som nosar upp den här typen av hantering. Och som tur är valde Värmdös socialdemokraters årsmöte i helgen att anta en motion som innebär tydligt fokus på tidig läskunnighet för ALLA eftersom vi kan se att de elever som inte snabbt lär sig läsa tenderar att få problem även i andra ämnen. Problem som inte sällan lever kvar genom hela skolgången.

Alla tjänar på en bättre skola. Därför satsar vi socialdemokrater mer på Värmdös barn istället för de hårda nedskärningar som dagens (m)ajoritet driver igenom.

Det är sex månader kvar till Värmdövalet 2010.

Dags för årsmöte

På lördag har Värmdö Arbetarekommun årsmöte. Jag hoppas och tror på en härlig dag. Vi ska bland annat behandla 37 motioner. Att det är så många vittnar om aktiviteten hos Värmdös socialdemokrater. Det märks att det är valår.

Och just eftersom det är valår ska vi också slå fast hur valsedeln till kommunfullmäktige ska se ut. Eftersom det är första gången jag kandiderar känns det såklart extra högtidligt.

Jag ser fram emot bra diskussioner och en energi som vi ska föra med oss in i valrörelsen och kampen för ett Värmdö som förtjänar mer. Det är på lördag 190 dagar kvar till valet. Vi kommer att behöva jobba hårt hela den perioden för att få möjlighet att skapa ett bättre Värmdö. Och tillsammans gör vi det. Med en bra start på lördag!

Nittio miljoner kronor

90.000.000:-

Det är en ansenlig summa som rätt använd kan göra skillnad. Med ett minustecken framför är den givetvis inte lika munter och tyvärr är det i den formen som summan märks i Värmdö.

90 miljoner kronor mindre är nämligen vad förskola och skola fått jämfört med vad alliansen lovade inför mandatperioden. Det gör 22,5 miljoner varje år. Det är mer än 60.000 kronor om dagen. I uteblivna medel.

Så värderar alliansen Värmdös framtid.

Vi tycker att Värmdös barn och ungdomar är värda bättre och det kommer bli tydligt efter ett maktskifte i höst.

Om laguttagningar

Vad är det egentligen kommunstyrelsens ordförande Lars-Erik Alversjö säger i veckans NVP?

"... i det här läget med lågkonjunktur väljer vi bara efter kvalifikationer och inte utifrån parti."

Vad innebär det? Vad menar han?
Inget ont om Anders Bergman - jag känner inte hans arbete tillräckligt väl för att uttala mig om hur han står sig jämfört med Göran Jansson. Som varit bra.

Men åter till frågan. Menar ordföranden att de kvarvarande lokala moderaterna inte håller måttet? Eller att de bara ska få scentid när solen skiner och välnärda barn skrattande leker på blomstrande ängar? Eller är det ingen som vill?
Det sägs att konjunkturen är på väg uppåt igen. Vad innebär det för Bergman? Ska han bytas ut till en moderat framåt maj?

En annan teori gällande utnämningen är att det kan betraktas som lite söta kakor när moderaterna nu verkar vilja få tillbaka förre kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson i den lokala politiken igen. För mindre än två år sedan höll Nilsson på att splittra alliansen i Värmdö. Hur köper man stödpartiernas support för Nilsson den här gången?

Debatten 24/1 och Värmdö

Det är skillnad på att sitta i regeringsställning och i opposition. Reinfeldt förmådde igår inte att anta rollen som statsminister, förmådde inte att visa på konkreta genomförda åtgärder utan ifrågasatte istället Sahlins förmåga att leda landet. Ombytta roller.

Visst nämnde han någonstans att alliansen gjort stora satsningar för att minska den ekonomiska krisens effekter på välfärden ute i kommunerna. Och visst beslutades det i höstas om extra statsbidrag till kommunerna.

Värmdö fick 28,5 miljoner kronor för. Frid och fröjd? Nja... Eftersom pengen är ställd till kommunen (och inte tycks mer specificerad än så) blir det upp till den lokala moderatledda alliansregeingen att sätta in pengarna där man tycker att de gör mest nytta. Eller där man vill. I Värmdös fall innebar det att pengarna landar i budgetens resultatdel. Man menar att det är fel att sätta in extra medel i verksamheten (såsom att förhindra uppsägningar av lärare i år) eftersom "engångsbelopp inte har täckning kommande år".

Genom manövern låtsas man att man är bra på ekonomi. Man beter sig som vilken spekulativ daytrader som helst. Korta klipp framför långsiktighet.

Jag säger inte att man löser alla långsiktiga ekonomiska problem i Värmdö genom att säkra utvalda vitala delar av välfärden ett år till, men jag menar att det skulle ge oss mer tid att komma tillrätta med ickefungerande delar istället för att rasera det som finns och låta familjer med barn i "fel" skolor betala med risk för sämre utbildning (och allt det för med sig) för att alliansen i Värmdö för stunden ska kunna visa upp ett bättre ekonomiskt resultat.

Det är cynism.

Redovisning

Det slog mig att jag har ett utlovat inlägg att skriva. Det gäller julklappen från utbildningsnämndens ledning. Jag har läst Den orättvisa skolan och måste tyvärr medge att jag inte hittat så mycket matnyttigt i fråga om hur våra lokala moderater och folkpartister (med påhäng) valt att försöka komma tillrätta med kommunens problem inom skolområdet.

Å andra sidan kan man väl hoppas att boken fått dem att tänka till (de hade ju ändå valt just den) och att de valåret 2010 kommer att anta en ny riktning för att komma till rätta med de orättvisor som vi dras med här. Dock bör vi nog inte hoppas på för mycket i fråga om den sortens kovändningar.

Hur som helst så tycker jag att boken har sina poänger även om jag inte delar alla uppfattningar som presenteras. Det jag främst tänker ta med mig är kanske på ytan självklarheter men samtidigt punkter som sällan förverkligas:

Alla kan lyckas
Inte något revolutionerande påstående, men inom politiken tenderar vi (det visar inte minst boken) att acceptera att inte alla klarar att tillgodogöra sig undervisningen. Här måste vi arbeta hårdare genom hela linjen (med start i den politiska sfären) för att exempelvis alla ska gå ut grundskolan med fullständiga betyg. Att inte uppnå 100% måste innebära ett misslyckande som kräver omtag.

Tydligare mål
Jag har flera gånger tidigare skrivit om hur bristfälligt målarbete utbildningsnämnden haft. Det är självklart att en organisation inte kan fungera optimalt om den inte har tydliga riktlinjer. I vårt fall handlar det om att reda ut vad vi vill med skolan i Värmdö och därefter formulera det i få, realistiska och mätbara mål.

Jag tror att de två punkterna får räcka så länge. Deras sammanlagda innebörd genererar tillräckligt med hårt arbete ett bra tag framöver. När vi lyckats närma oss de här två jättarna kommer andra delar att komma fram, men för min del får fokus stanna här ett tag.

Bra start

Det var en givande utbildningsdag idag. Roligt att träffa så många andra och få sig till livs alla nyttiga lärdomar som förmedlades. Tack Aurora, Andrine, Annika, Johnny och Lasse med flera för det.
Nu rullar vi igång!

Ett tips för alla bloggläsare kommer här: Hänt i Värmdö
Läs och sprid!

Äntligen dags!

För mig innebär söndagen faktisk start för valåret 2010. Det blir heldag med kandidatutbildning och det ska bli riktigt roligt att verkligen samlas och tillsammans få starta resan mot maktskiftet i höst.

Som saker och ting ser ut nu är det helt upp till oss och jag hoppas innerligt att vi inte låter en endaste droppe rinna ur våra händer. Det kommer att bli ett spännande år. Det ska bli ett mycket bra år - följt av fler därtill...

Vi bygger en ny skön värld.

Tack Peter Bondesson och Elisabeth Dingertz för julklappen!

Gåvan från presidiet i utbildningsnämnden är – för att stilla utomstående läsares nyfikenhet – en bok betitlad Den orättvisa skolan och är utgiven av representanter för Svenskt Näringsliv. Jag ska läsa den med öppna ögon så snart jag kan men jag misstänker redan nu att den i vissa avseenden representerar en annan syn på skolan i samhället än min egen.

Det som gör mig nödgad att skriva dessa rader är den svårbestämbara känsla som infinner sig när jag tänker på titeln och funderar på dess innebörd relaterat till onsdagens kommunfullmäktige.

Julklappen kom dagen efter. Som en tanke? Eller ett finger i ögat?

På mötet diskuterades bland annat budgetrevidering. S framförde åter förslag om att använda 10 miljoner kronor av det extra statsbidraget för att stärka skolan. Syftet i förslaget är att om möjligt bibehålla nivån på välfärden i de svåra tider som är just nu. Konkret skulle det bland annat innebära att vi kunde rädda upp till 30 lärartjänster och också att Brunns skola skulle kunna få använda skolpengen till utbildning av elever istället för skuldsanering(!).

Alliansen ville såklart inte gå med på något sådant. Det skulle försvåra budgetdisciplinen och skapa problem 2011. Hur pengarna faktiskt ska användas vill ingen tala om. Bara att de kan komma till nytta senare. Surprise!

Sunt förnuft säger att vi har problem nu och att dessa drabbar människor nu. Hur man i efterhand ska undvika uppsägningar kan såklart ingen alliansföreträdare svara på. Hur man i efterhand ska se till att elever och personal på Brunns skola får de resurser som krävs för att verksamheten ska vara utvecklande vet ingen. Att problem som inte åtgärdas tenderar att växa vet nästan alla.

För mig är majoritetens rigida ovilja att i nuläget skapa drägliga och rättvisa förhållanden i Värmdös skolor omöjlig att förstå. Kanske kan julklappen Den orättvisa skolan ge mig större insikt i den värld där Bondesson och Dingertz hämtar sina tankegångar. Förhoppningsvis hjälper den mig i så fall också att i framtiden få politiker med deras synsätt att förstå varför alla vinner på att alla får rättvisa möjligheter till den utbildning som de har rätt till. Och varför en skolas vilja att inneha ett gott rykte bland presumtiva lärare och elever (samt dessas föräldrar) inte ensamt räcker som drivkraft och garant för att skolan faktiskt är eller blir bra.

Är en skola till för de barn som går där?

Jag vill svara ja på den frågan och kan för mitt liv inte förstå varför det finns ett motstånd mot att därför skyndsamt se till att situationen i Brunn löses på ett fungerande sätt.

Avskriv de gamla skulder till kommunen som skolan dras med. Att de drabbar de barn som går på skolan nu är helt oacceptabelt. De har ingen skuld i ärendet men med en bristande kvalitet i deras utbildning (vilket blir den naturliga och nödvändiga konsekvensen av skolans fokuserade arbete med skuldsanering) skapar vi en mycket allvarligare skuld som dessa individer får bära med sig vidare i livet.

Priset för den skulden vet ingen men att gissa att kostnaderna för kommunen riskerar att bli många gånger större är inte alls orealistiskt. Vad den kan bli för de enskilda individerna (med familjer) i form av sämre framtida utbildningsmöjligheter och sämre valmöjligheter på arbetsmarknaden vill jag inte spekulera i men konstaterar ändå att det inte är hållbart att belasta dessa människor på det sätt som nu sker.

Den moderatledda majoriteten låter åter igen kommunens invånare betala oskäliga pris för sina ekonomiska principers skull. Vi kan genom den politiska organisationen vi har se till att skolledningen i Brunn får arbeta med det som en skolledning bör arbeta med nämligen se till att barnen i skolan får en trygg kunskapsmiljö där de kan utvecklas.

Visst kommer det att kosta pengar och visst har vi brister i vår kommunala ekonomi men vi måste se längre än kommande års budget. Vi måste verka för en hållbar verksamhet och har inte råd att straffa barn bara för att de bor på Ingarö. De flesta av dem har faktiskt inte valt det själva.

Sämsta skolan i länet

Värmdö har liksom många andra kommuner fått utökat statsbidrag i form av ett engångsbelopp under hösten. I vårt fall är summan 28.5 miljoner kronor. Då den moderatledda alliansen i kommunen inte säkert visste var man ville lägga pengarna har vi gett dem en hint i form av ett förslag om att utbildningsnämnden ska hemställa om ytterligare medel i syfte att höja skolpengen 2010.

Detta för att i någon mån kompensera de uteblivna satsningar (om ytterligare 40 miljoner kronor till skolan) som alliansen genom Bondesson utlovade inför mandatperioden. Men framför allt föreslår vi det för att en granskning av länets kommuner gällande 2008 placerar Värmdö i en snällt uttryckt generande position.

I dagsläget ligger Värmdö sist i länets lista gällande kostnader för undervisning utslaget per elev. För att nå genomsnittsnivån krävs ytterligare 32 miljoner kronor till grundskolan.

Värmdö ligger vidare näst sist i förteckningen som listar lärartätheten och näst sist när det gäller andel lärare med pedagogisk högskoleexamen.

När det gäller kostnaden per elev så låg vi bättre än både kommungrupp och rikssnitt fram till 2006. Där efter har vi dalat på ett dramatiskt vis till nuvarande bottennoteringar.

Det tar tid att bygga välfärd men det går snabbt att rasera.

Någon kan tycka att det är bra att vara sparsam, men att betala för något som inte kommer att ge önskad återbäring för att man snålade med insatsen är bara dumt. För även om allianspolitikerna skulle strunta i eleverna i kommunen (det tror jag faktiskt inte att de egentligen gör) så innebär sämre skola sämre utbildning vilket i sin tur leder till minskade möjligheter till jobb och därmed en högre grad av utslagning. Och då kommer kommunen inte undan längre utan den sociala sidan får stå för den direkta notan samtidigt som kommunen får en negativ utveckling.

Fast å andra sidan markerade alliansföreträdare att just den sociala verksamheten nog kunde vänta sig en inte obetydlig del av de 28.5.
Ovanstående resonemang är alltså kanske redan kalkylerat.

Det är bekymmersamt att se hur Värmdös skolor halkar efter. Och det är sorgligt att veta att priset kommer att förfölja oss under en mycket lång tid framöver.

På tisdag (3/11) träffas utbildningsnämnden för att bland annat fatta beslut gällande vårt förslag. Det finns inga skäl i världen att inte göra allt som går för att skapa en bättre framtida skola i Värmdö och därmed ett bättre Värmdö i framtiden.

För vem byggs skolan?

På utbildningsnämnden i tisdags diskuterades huruvida vi skulle lämna en erinran till skolinspektionen avseende skapandet av ytterliggare upp till cirka 2700 gymnasieplatser i Stockholmsregionen.
Den typen av diskussioner förs såklart inte bara här i Värmdö just nu och avsikten är att ge skolinspektionen bättre lokal kunskap om behovet av gymnasieplatser innan de beviljar eller avslår ansökningar om nya friskolors tillkomst.

Såklart var skiljelinjen tydlig mellan majoritet och opposition. Alliansen menade att någon av de nya ju kunde vara bättre än befintliga och därför måste ges möjlighet att utvecklas. Resonemanget är tydligt och enkelt och fungerar alldeles utmärkt när det gäller blyertspennor, tomatpuré eller orienteringskartor.

Vår önskan om att lämna en erinran med tanke på att det redan idag finns 3700 gymnasieplatser för mycket i regionen och att elevunderlaget är på nedåtgående beaktades inte. Det hjäler inte att försöka förklara att det är skillnad på konsumenter av blyertspennor, tomatpuré och orienteringskartor och konsumenter av gymnasieskola (den sista gruppen kallas populärt elever).

Det är synd att alliansen i Värmdö genast tror att vår tvekan inför nyetablering av friskolor i regionen i grunden och endast handlar om en ovilja att se friskolor bredvid kommunala skolor. Det är nämligen inte sant. Driftsformen är inte intressant i den här diskussionen. Det hade varit minst lika förödande att starta nya kommunala gymnasieplatser. Det finns helt enkelt inget behov just nu.

Och problemen uppstår när tonåringar väljer skolor som inte klarar sig ekonomiskt. Inte bara tvingas de byta skola - i vissa fall kanske de också tvingas byta inriktning på utbildningen. Dessutom får kommunen (inte där skolan är belägen utan den där den drabbade eleven är skriven) ta den ekonomiska smällen.

Hur är det god utbildningspolitik?

Hoppas att borgliga politiker i andra kommuner i regionen har lite bättre förståelse för de faktiska problemen och inte bara fokuserar på marknadsekonomisk utslagning i längre perspektiv. För om skolinspektionen får signalen att det är fritt fram för alla som vill och följer den linjen så tvingas nuvarande nior inte bara klura på vilket program man vill läsa utan också fundera på de olika skolornas ekonomiska förutsättningar att överleva de närmaste åren.

Som om det inte var svårt nog ändå.