15 mars 2010

IG

Det är aldrig roligt att behöva redovisa ett resultat som inte uppfyller förväntningar, krav eller uppsatta mål. Jag vet. Jag hade själv en period i gymnasiet där mina betyg inte låg på förväntad nivå för vare sig mig själv, mina föräldrar eller mina lärare. Jag våndades och det tog längre tid än vanligt att ta mig hem från skolavslutningen.

Det kändes inte skönt – men kanske nödvändigt – att sticka huvudet i sanden ett par timmar extra på café med halvdåligt kaffe som fick magontet att förstärkas ytterligare innan jag tillslut bet i det sura äpplet och gick hem. Hem för att låta min egen besvikelse möta andras.

Det var en arbetsam kväll (som såklart inte på något sätt mildrades av ett par timmars strutsbeteende) och ett halvjobbigt jullov som i resulterade i att jag lämnade min klass och kontinenten för ett ordentligt omtag med bättre fokus på skolarbetet. Det lyckades och jag känner sedan dess en stor tacksamhet till – framförallt – mina föräldrar som gav mig en så bra andra chans.

De flesta ges inte motsvarande möjlighet. De allra flesta måste lyckas på första försöket. Därför är det såklart oerhört viktigt att vi som politiker och förvaltning erbjuder skolledningar, lärare och elever rätt verktyg för att prestera förväntat resultat. Direkt. Framför allt måste berörda kunna räkna med att de resultat man redovisar är korrekta.

Att på gymnasiet plötsligt inse att kunskaperna man inhämtat i grundskolan inte motsvarar de betyg man har fått innebär inte bara att man måste kämpa lite till för att komma ifatt. Det kan också fungera som snubbeltråd för den skoltrötte som ändå valt att försöka lite till.

I Värmdö har vi haft problem med betygen i kärnämnena engelska, matematik och svenska en längre tid. Den senaste betygsutredningen visar att utvecklingen fortsätter att gå åt fel håll. Det är på alla sätt allvarligt. Det som får mig att bli extra bekymrad är att förvaltningen har försökt att mörka den senaste utredningen. Även för oss politiker som sitter i ansvarig nämnd. Jag frågar mig varför.

Att anta strutsbeteendet och stoppa huvudet i sanden vittnar om en medvetenhet om det egna misslyckandet. Ungefär där upphör dock alla positiva beskrivningar av försök att mörka. Det är eventuellt en kortsiktig lättnad som medför ett högt pris i form extra irritation.

Som tur är har vi politiker som Annika Andersson Ribbing som nosar upp den här typen av hantering. Och som tur är valde Värmdös socialdemokraters årsmöte i helgen att anta en motion som innebär tydligt fokus på tidig läskunnighet för ALLA eftersom vi kan se att de elever som inte snabbt lär sig läsa tenderar att få problem även i andra ämnen. Problem som inte sällan lever kvar genom hela skolgången.

Alla tjänar på en bättre skola. Därför satsar vi socialdemokrater mer på Värmdös barn istället för de hårda nedskärningar som dagens (m)ajoritet driver igenom.

Det är sex månader kvar till Värmdövalet 2010.

Inga kommentarer: