Känner du för att se en Molièrepjäs utan att hitta någon? Jag kan i så fall rekommendera ett besök till utbildningsnämndens sammanträden här i Värmdö. Du utlovas om inte en improviserad så i alla fall en oförberedd (och oftast) tragikomisk föreställning på cirka fem timmar. Det är dessutom helt gratis. Du kommer att få se prov på många av mänsklighetens mindre smickrande baksidor och uppleva mängder av såväl häpnadsväckande som oväntade vändningar och instick. Allt varvat med den dråpliga men obehagliga humor som hela tiden infinner sig i fransosens många mästerverk. Skillnaden från Molières pjäser är frånvaron av medveten ironi.
Det är viktigt att som åskådare hela tiden minnas just att replikerna inte är ämnade att vara ironiserande utan att de faktiskt beskriver vårt samtida samhälle och dess problematik så som det uppfattas av dem som är tänkta att leda detsamma. Givetvis skiljer sig varje föreställning något från tidigare men det genomgående och ständigt återkommande temat får nog sägas vara den enskilde människans rädsla för ansvar samt svårigheten att förhålla sig till begrepp som konsekvens och människor. Intressant är ur det perspektivet den utveckling som den trogne åskådaren kan börja skönja i förskjutningen på den balansvåg som mäter förtroendet för huvudpersonen (i varje föreställning kallad Ordföranden). Mer och mer ifrågasatt tvingas karaktären värja sig mot den aldrig sinande ström av frågor som hopar sig. Huvudtaktiken från dennes sida är att - tillsynes ganska framgångsrikt - passa frågan vidare till någon annan samtidigt som han söker verka aktiv och upptagen genom att ständigt misslyckas med att upprätthålla ordningen på talarlistan.
Gårdagens föreställning innehöll ett flertal fantastiska rolltolkningar. Många lyckas vara förvånansvärt trovärdiga i den dumhet som olika medlemmar i ensemblen då och då måste ikläda sig för att driva föreställningens frågeställningar till sin spets. Andra visade lika oväntade som välkomna prov på förnuft och insikt. En sedvanlig blandning således. Av högt och lågt.
Det som är mest beklämmande med dessa föreställningar (och gårdagen utgör inget undantag) är att det tycks krävas att kommunens medborgare försätts i svår oro eller inför fullbordat faktum för att möjliggöra vassheten i de grundstolpar som utgör manus. Jag är övertygad om att nämndens tillställningar hade varit både kortare och mindre uppseendeväckande om agendan yttrat ett mer genomtänkt, initiativtagande och styrande förhållningssätt till aktuella skeenden. Man hade också kunnat välja att ta ut en riktning som ligger i linje med medborgarnas strävan. Det hade dock inneburit mer bröd till medborgarna än skådespel och ensemblens arbete hade inte renderat samma mediala utrymme.
Nästa visning (en extraföreställning!) äger rum den 15:e juni och jag kan redan nu utifrån viskningar i kulisserna om tänkt agenda utlova ett spektakel utöver det vanliga som dock riskerar att bli mer tragiskt än komiskt och där orden ansvar, konsekvens och människa kommer att ställas mot varandra utifrån perspektiven utsatthet och värdighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar