03 april 2009

Militärens samtalsövningar del 2.

Övningen ställs in och det var väl för väl! För även om det säkert stämmer att man har positiva erfarenheter från tidigare övningar (jag betvivlar inte detta) så innebär det inte att tredje man inte drabbas. Och tredje man får inte komma i kläm för att några svenska soldater måste träna på att beväpnade röra sig bland människor som talar andra språk.
Det är just så enkelt.

13 kommentarer:

Anonym sa...

Har du varit i Rinkeby någon gång?
Har du varit där tillsammans med/samtidigt som militärer någon gång?

Jag gissar att du *inte* har varit det utan du är ytterligare en i raden av proffstyckare som inte har en aning om vad du pratar om utan utgår från att du vet vad andra vill och tycker.


Jag blir sååååååååå trött på miffon som inte kan tänka längre än näsan räcker...
T.ex. sådana som dig...

Anonym sa...

Bara en sån här grej gör ju att man vill rösta på Sverigedemokraterna...

Jakob Fritzell sa...

Jo, visst har jag varit i Rinkeby (dock inte i samband med någon militärövning), men förstår inte vad det har med saken att göra.
Och jag får inte betalt för att tycka det här och menar verkligen inte att jag vet vad alla andra vill och / eller tycker. Jag förstår till exempel inte alls vad du (anonym 1) vill. Bara att du inte verkar tycka att det finns ett värde i att problematisera och diskutera en fråga för att på så vis lära sig mer om saken vilket förhoppningsvis i förlängningen kan leda till vettiga och sansade beslut som är till gagn för vårt samhälle och vår värld.

Och du (anonym 2) får såklart rösta på vad du vill. Men betänk att om du baserar ditt val av röstsedel utifrån en åsikt angående en inställd militärövning så riskerar du att missa ganska många frågor som kan vara av vikt för Sveriges framtida utveckling.
Bara så du vet.

roberth sa...

Sd nästa! Hela Sverige ska krypa för Islam. Badhus för muslimer, särskild mat för muslimer särskilda fängelser för muslimer nu är det nog!

Jakob Fritzell sa...

Jag låter Roberths inlägg vara kvar som exempel på sånt som inte hör hit. Den här diskussionen har ingenting med religion att göra och den här typen av meningslösheter roar mig inte alls.
Kommentarer ska behandla inlägget. Vill jag veta vad du har på hjärtat i en annan fråga söker jag upp din blogg.

Revolution-Evolution sa...

Väl skrivet, Jakob. Särskilt svaret på "roberth". Det är det klassiska sökandet efter en syndabock för allt ont i samhället, och oavsett diskussionsforum, kommer sådant upp. Det är faktiskt skrämmande.

Jakob Fritzell sa...

Tack R-E!
Ja, det är skrämmande och tröttsamt. Och det är i sig läskigt.

danne sa...

Det är lika skrämmande och tröttsamt som gemene mans förståelse för försvarspolitik. Och förståelse för hur man utbildar och genomför militära insatser i Sverige och andra länder. Jag skulle bli så ohyggligt glad om de som ger sig in i debatter som denna inhämtade ens det ringaste minimum av kunskap i ämnet innan dom yttrade sig.

Jag har en lång erfarenhet av verksamhet i krigsområden och även arbete med flyktingar här i Sverige och en sak står för mig väldigt klar. De personer som far illa av att se militärer utgör en så försvinnande lite del av populationen att det knappt är märkbart. Och av dessa få är ännu färre i så dåligt psykiskt skick att dom inte efter att ha fått situationen förklarad för sig kan förstå och leva med den även om ett visst obehag finns kvar. Det här är helt vanliga människor som råkat ut för extrema saker.

Jakob Fritzell sa...

danne

Tack för orden och tiden!
Din kommentar är absolut relevant.
Jag besitter med all säkerhet inte samma kunskap som yrkesmän inom orådet. Dock får det ju inte hindra mig från att ha en åsikt. Om endast fackmän hade rätt att uttala sig skulle de flesta samtal bli tämligen torftiga och breddandet av information i samhället oerhört bristfälligt. Och lite vet jag ändå - så lite glad borde jag göra dig.

Till saken då.
Du och jag har olika ingångar i frågan. Jag menar att tredje man aldrig får drabbas. Du menar att andelen människor som kan fara illa är försvinnande liten (vilket känns väldigt skönt att höra!). För mig är försvinnande få i sammanhanget ändå för många. Därför tycker jag att upplägget är olämpligt. Därför är jag glad att övningen inte blir av.

Anonym sa...

Men att tredje man aldrig får drabbas innebär i många fall (inte bara militära) att all utbildning eller försök till verkan uteblir.
Den utbildning som skulle ske syftade till att den personal som fick den skulle skolas i att ta kontakt med folk de inte kände, som kanska inte talade samma språk, och i ett område där de skulle väcka intresse och uppmärksammas (de av oss som jobbat som uppsökande säljare t.ex. vet hur svårt det kan vara). Nu kankse tredje man i Afghanistan drabbas av att den här personalen inte är så bra som den kunde ha varit.
Ska uniformerad polis inte få patrullera där någon som eventuellt traumatiserats av polis (svensk eller annan) bor?
Skall ambulanser inte få använda sirener för att många associera starkt till anhörigas död när de hör dom?
Tyvärr är jag rädd att många som anser den här formen av övningar vara av ondo inte har förståelse för hur mycket svensk trupp egentligen bidrar med i Afghanistan (och innan ngn frågar, så ja, jag har varit på plats i Afghanistan, dock ej som soldat i enskild mission/insats).

Jakob Fritzell sa...

@anonym

Jag antar att du läser mitt svar till danne och väljer att lyfta mitt fallspecifika svar till ett generellt plan. Så jag ska försöka vara ännu tydligare.För din skull.
I krig och konflikter drabbas alltid tredje man. Det är fruktansvärt. Sverige befinner sig lyckligtvis inte i krig och därmed bör vår civilbefolkning (tredje man) inte utsättas.
Man måste vidare skilja på övning och skarpa lägen. Jag tycker att man behöver träna i så verklighetstrogna situationer som möjligt (oavsett om det gäller militär träning eller annan) för att lära sig behärska en färdighet. Dock måste man när det gäller övning primärt ta hänsyn till omgivningen (tredje man) och anpassa övningen därefter. Patrullerande polis, ambulans på utryckning etcetera är inte exempel på övning. Det inser väl också du?

danne sa...

Om man för den form av resonemang du gör kan man alltid i alla situationer argumentera för att tredje man drabbas på något sätt. Det finns till exempel personer som tar illa upp över att svensk polis över med vapen, ska vi då stoppa polisen från att hålla skjutövningar? Jag har för den delen en hel del bekanta som är veganer och känner stor olust vid tankar på slakt av djur. Borde vi som äter kött av hänsyn till dessa individer sluta äta kött?

Det du ger uttryck för är nog ett utslag av så kallad trygghetsnarkomani (läs David Eberhard, http://www.dn.se/opinion/debatt/i-trygghetens-sverige-ska-det-ofarliga-forbjudas-1.386528), allt som kan vara det minsta farligt måste ovillkorligen förbjudas oavsett konsekvenserna. Att det i förlängningen kan få betydligt mycket värre konsekvenser är inte aktuellt.

Jakob Fritzell sa...

@danne

Jag har i min diskussion hela tiden befunnit mig i tankarna gällande militärövningen. Och jag står fast vid min åsikt där.
Gällande dina exempel så kan man väl säga att det vore olämpligt om polisen genomförde skjutövningar bland människor som kan fara illa, och jag kan tycka att det finns tillfällen då det kan vara på sin plats att inte äta vissa saker (då det här inte är vare sig en relationsrådgivning eller etikettskola tänker jag inte fördjupa mig i hur du agerar i förhållande till dina vänner), men det är ganska långt från att äta en hamburgare till eventuell utsatthet i en krigsliknande situation. Eller hur?

Trygghet är väldigt viktigt för mig i min syn på världen. Så långt har du rätt. Jag menar att det är en rättighet att få känna sig trygg.
Och det är viktigt att minnas att det är inte samma sak att välja en situation som att bli utsatt för en situation. Om militärerna (för att återgå till grunddiskussionen) väljer att förlägga sin övning där det finns människor som kan fara illa så är det inte okej. Om personerna som kan fara illa hade sökt upp militärerna i deras avskilda övningsområde hade det varit en annan sak.