Because first impressions last

Frågan om placering av ensamma flyktingbarn är sorglig. Den hets som ses i kommentatorsfälten i nättidningar och bloggar är hemsk. Det skriker människoförakt, misstro och hat på många ställen. Och såklart hjälper det inte när företrädare för kommunen i fråga eldar på upprörda (rädda?) invånare.
Bland alla de rop som hörs blandas olika frågor ihop vilket såklart försvårar en konstruktiv diskussion och därmed klargörande om effekterna av beslut som fattats.
Å ena sidan skriker givetvis fallangen som vill stoppa all invandring till Sverige att det är fel att placera flyktingar i fler kommuner än idag. Å andra sidan ondgör sig skribenter över koncentrationerna av flyktingar och menar att det medför stora sociala problem i redan överbelastade kommuner.

Jag är av åsikten att vi visst ska ta emot människor som kommer hit. Jag tycker absolut att vi har råd och att vi har plats. Jag tycker också att fler kommuner måste ta sitt ansvar – och att det vilar ett tyngre ansvar på de mer välbärgade kommunerna att föregå med gott exempel (ungefär på samma sätt som vi förväntar oss att USA ska ta mer initiativ i - och större ansvar för miljödebatten). Jag är vidare övertygad om att förståelsen för de som kommer hit kan öka om vi väljer att se individerna snarare än generaliserande skräckbilder i form av samlingsbegrepp som Ronna och Rosengård (hur många transitplatser för ensamma flyktingbarn finns det där?).

Det finns röster som menar att andra länder – inte bara Sverige – måste ta ett större ansvar. Nu är det inte bara Sverige som tar emot flyktingar och att andra är sämre än oss räknat i numerär eller procent är ointressant. Det handlar om vår förmåga och de behov som de som kommer hit har, inte om andra länders förmåga och intresse.

Givetvis har Vellinge både råd och förutsättningar att se till att de flyktingar som placerats där får en bra vistelse. Man har alla möjligheter i världen att hjälpa dessa individer in i Sverige på ett bra sätt. Om man väljer den vägen. Väljer man vägen som man högljutt signalerat kan man å andra sidan snabbt hamna i en konfliktsituation där man skapar förutsättningar för alla de motsättningar som man menar riskerar att drabba orten. På så vis är det med all tydlighet en kommunal angelägenhet att se till att transitboendet i Hököpinge fungerar och att de boende där välkomnas.

Det handlar om människor. Som tänkande varelser har vi möjlighet att själva välja hur vi bemöter vår omgivning. Och som tänkande varelser kan vi välja att fundera på hur olika bemötanden kan tas emot och vilka konsekvenser det kan föra med sig. Because first impressions last.